Rätt bra novell som jag har skrivit:

-         Kan jag få köpa en hårfärg? Jag vill nämligen färga håret gyllenegult.

-         Aldrig i livet! utbrast mamma. Jag visste att mamma inte riktigt skulle gilla det. Att hennes femtonåriga dotter färgar håret.

-         Snälla, bara ett litet tag. sa jag och tittade lite sådär gulligt på henne. Sen kommer jag att ta min naturliga färg tillbaka.

-         Bara ett tag… sa mamma.

Jag nickade lydande. Till slut gav mamma upp.

-         Okej, då, sa mamma med en suck.

Jag kramade henne hårt.

-         Glöm inte glasögonen. ropade mamma efter mig när jag gick till hallen.

Jag klädde på mig och hämtade min plånbok. I själva verket tyckte jag inte om mina glasögon så jag hämtade de inte. Jag kommer säga det till mamma. Bara inte nu. Jag stängde dörren och gick ut i den friska luften. Det var inte så långt att gå till Gottsunda.

När jag var framme, var det inte så mycket folk som det brukade vara. Jag gick in i affären och satte full fart mot Lindex. Där såg jag några fina (varma) kläder och till slut bestämde jag mig för att köpa en fleeceskjorta. Den var jätteskön när jag provade den. Den kostade 170 kronor men jag köpte den ändå. Därefter gick jag mot Ica. Jag var inte besatt av håret, så jag köpte också plommon, (som jag gillar), makaroner och en Juliatidning. Sen, det sista jag köpte var hårfärgen. Redan då, började jag fantisera om hur jag såg ut i den snygga gyllenegula håret. Jag gick ut från Ica och jag älskar ju böcker- så jag gick till biblioteket och lånade en bok som hette Hej, det är jag! Sen, äntligen gick jag ut från hela Gottsunda Centrum. Jag hade många kassar att bära, så det var rätt tungt.

Efter ett tag var jag framme och när jag öppnade dörren så märkte jag att mamma inte var hemma. Bilen var inte heller där. Jag rotade runt i min ficka efter mobilen och grabbade tag i den. Då såg jag ett meddelande komma upp på skärmen:

Jag är och hämtar pappa från jobbet.

Kram mamma

Jag fick färga mitt hår själv. Så svårt var det väl inte.

Jag bara läste på förpackningen på baksidan, där var instruktionen. När jag var klar ville jag så gärna titta i spegeln, se hur jag såg ut. Jag gjorde det…

Sen märkte jag en sak, som jag borde ha märkt för ett tag sedan. Mitt hår var rött! Inte alls gyllenegult som jag hade trott! Mamma hade väl rätt, jag skulle ta med mina glasögon. Men vad skulle jag göra nu då?! Skulle jag gå runt i skolan med knallrött hår och se ut som om jag var helt galen? Isabel skulle totalt gapskratta, men hon var ju min vän. Jag hoppades bara att inte Adriana, Sasha och Emily- klassens poppistjejer skulle skratta ut mig med.

Var den bra? Kommentera gärna!